I går var jag på V plast i Tingsryd, steg upp klockan 5 för att fixa till hästarna och så, sen åkte vi upp och gick banan och besiktigade båda sen kunde vi titta ett tag innan det var dags att ta ut Tobbe.
På framridningen var han nästan lite för lugn och Jennies pappa och hennes kille frågade Anne (mamman) om den hästen alltid var så slö så sa Anne till dom att vänta till framhoppningen, ca tre steg in där började han takta och tände till, jag hörde dom fnissa och att de förstog vad hon menade xD haha
Han var fin men ganska het och studsig på framhoppningen men hoppade felfritt så jag kände det att antingen skulle det gå jätte bra eller skulle han riva hela banan.

Men det blev inga riv, även om han var het och studsig så lyssnade han bra och det kändes bra, sist ut, nollade och slutade på en 6:e plats av 53 starter :) Den 21 åriga ponnyn var "bara" två sekunder efter 1:an efter att ha ridit utanför ett hinder extra ;D

Och lite av det roligaste var att när jag gick banan till 110 stannade en gammal tränare (vi åkte ett antal gånger till Kalmar för att träna för honom främst med Samson då det var hans träning som fick igång honom på tävling men även ngn gång med Tobbe och han såg oss på Börjes cup några år) men i alla fall kom han fram och stannade mig mitt i bangången och både grattade mig och sa att min ridning verkligen hade förbättrats och att jag red mycket bättre nu, jag vågade rida honom framåt trotts att han är het istället för att bara sitt och dra och berömde mig jätte mycket, väldigt roligt att höra sånt från folk som man säger dte för att dom vill och tycker det och inte för att dom måste, han kund elikaväl bara gått förbi eller bara slängt ur sig ett grattis :D

Bild från 110 på Börjes cup 2008 :)



Sen var det dags för Roxett i 110, jätte fin på framhoppningen riktigt så hon sög tag i hindrerna och studsade när jag höll tillbaka henne. Inne på banan kom vi lite fel på tvåan så hon rev den så blev jag lite okoncentrerad och jagade fram henne till nästa som var kombinationen så där tvärnitade hon, sen började jag äntligen rida och hon hoppade superbra resten av banan.

Sen blev det flera timmars väntan innan 120 och jag kände mig nervösare och nervösare av att bara sitta där och titta så jag tog ut henne i ganska god tid, när vi kom ner med henne var det tydligen 40 starter kvar så jag hoppade av.
Sen väl uppe var hon lika taggad igen trotts att jag var skit nervös och började må illa, Maria (min nuvarande tränare) sa till mig att ta 10 djupa andetag innan jag gick in på banan.
Men väl inne på framhoppningen hoppade hon verkligen super bra och vi var ett tillsammans, allt kändes jätte bra och nervositeten var som bort blåst och jag var super lugn när jag red in på banan. 
Allt kändes jätte bra när jag började hoppa, ett litet skit pet på tvåan men vi förtsatte, inga problem med kombinationen eller någonting fram tills hinder nummer 7, den andra kombinationen då helt plötsligt tog det stopp, två gånger till och med och så var det slut på det roliga. Men de var det jag tyckte, det var riktigt, riktigt roligt när vi skuttade runt där och allt kändes så bra fram tills dess och jag red som om jag hade ridit minst 10000 120 innan :) Nu vill jag bara ut och hoppa fler för jag blev riktigt taggad men nu är det massa lagtävlingar så nästa blir antagligen inte förren Karlshamns och Olofströms nationella tävlingar i oktober :/ haha